Två vrak på en pirat-ö

Här sitter jag nu i en gungstol på den lilla ön Caye Caulker utanför Belizes kust. Ett land inte många i Svedala har hört talas om. Belize är ett karibiskt litet rike som ligger intryckt mellan Mexico och Guatemala, här talar de engelska (eller karibisk engelska, typ ya man, go slow). En fin liten ö utan några bilar, istället kör de omkring i golfbilar medan de dricker sin inhemska öl. Det finns tre gator och man kan traska runt ön på ca en timme. Ett soft ställe helt enkelt!

Problemet är... att vi båda inte känner oss så softa just nu. Jag blev återigen förkyld efter att ha åkt med det mexikanska bussbolaget ADO. Deras A/C är så bra att det nästan snöar när de har på den på full kapacitet, vilket de har hela bussresan i princip. Förkylningen påverkar mig dock inte alltför mycket. Annat är det med min kära flickvän. Efter ett besök på en "slow food" restaurang igår kväll där vi glatt knaprade i oss en tallrik med grillade revben fick Matilda under natten reklamera måltiden genom att kasta upp den i toalettstolen. Så hon har tyvärr spenderat dagen sängliggandes men som tur är utan ytterligare vomerande.

Som den omhändertagande pojkvän jag försöker vara är det självklart att jag har försökt serva min flickvän så gott som möjligt denna dag. Därför gick jag tidigare idag till den närliggande affären och inhandlade nudlar, snabbt och lätt att äta tänkte jag. Lika positiv var jag inte någon timme senare när jag öppnade paketet för att värma det i mikron och fyra flugor/fjärilsliknande kryp flög ut innan jag hann slänga det i soporna. När jag senare återvände till affären för att köpa andra nudlar och jag påpekade för affärsinnehavaren att de har flugor i sina nudlar meddelade han bara att jag var tvungen att visa upp mitt köpta exemplar för att få pengarna tillbaka. Att han sålde nudlar med flugor i brydde han sig tydligen föga om. Business is business tänkte jag, och hoppades att han någon gång stöter på en amerikan som gillar att stämma folk.

Amerikaner var det. Än så länge har vår resa kantats av just amerikaner. Det verkar som att de har invaderat Karibien och Mexico likt svenskarna invaderade Kanarieholmarna på 70-80 talet. Ska bli skönt att komma till Guatemala om några dagar för att, som en vettig (!) amerikan, som vi träffade på Kuba, sa: 90% av alla amerikaner är dumma i huvudet...

Imorgon hoppas jag att vi båda mår bättre så att vi kan njuta av den här sköna lilla ön i några dagar. Hoppas ni mår bra var ni än är när ni läser denna sjukdomsberättelse och att ni slipper uppkastningar och rännskita!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0