Fotboll och tango i Buenos Aires

Vi anlände till Buenos Aires med en buss-deluxe. First class. Det närmaste man kan komma sängsäten i en buss. Vi serverades ca 17 mål mat och personlig tv-skärm där man på egen hand valde underhållning. De enda som klagade var våra plånböcker, som efter 4 månader på resande fot, börjar krympa i storlek och min systers argentinska vän Fernando som fick vänta i en timme eftersom morgontrafiken i Buenos Aires gjorde oss en timme försenade. Han var nämligen så snäll att han hämtade oss på buss-stationen och lämnade av oss på hostelet.

Första dagen var kroppen satt i viloläge eftersom sömnen (trots lyxbuss) uteblev under natten som gått. Vi hann dock med att träffa en av våra rumskamrater, en kille från Venezuela som hade den utsökta smaken att gilla svensk pop, nämligen Radio Dept. Tro fan att vi blev förvånade när vi hörde detta. Vi somnade gott och jag tänkte mer än en gång att är det något som gör mig stolt över att vara svensk så är det musiken! I Mendoza spelades det till exempel First Aid Kit ur högtalarna på hostelet (och Lykke Li men det nämner vi inte för henne hatar jag). Dessutom fick vi, under en lunch, njuta (?) av ett Roxette-maraton som utspelade sig i högtalarna och på tv-skärmarna runt omkring i restaurangen under en och en halv timme.

Dagen efter fick vi ett besök.... av döden! Vi beslutade nämligen, denna soliga dag till ära, att besöka den välkända kyrkogården i Buenos Aires där bland annat Eva Péron (mer känd som Evita) ligger begravd. Det här är inte en vanlig kyrkogård kan jag meddela. Rena motsatsen till en svensk kyrkogård rent ut sagt. Här ligger de döda nämligen "begravda" i mindre palats ovan jord. Gravstenar som mer påminner om miniatyrer av kyrkor och hus och stora statyer står uppradade till minne av mer eller mindre framstående argentinare av den mer välbärgade sorten. Här blandas generaler med poeter, författare, politiker och advokater. Imponerande är ett superlativ som inte riktigt räcker till, här har man spenderat stora pengar på att hedra de döda. Det blev en spännande promenad i denna dödens trädgård.

På kvällen blev vi erbjudna att, tillsammans med Fernando, hans bror, far och ca 200 andra River Plate-fans fira att River Plate fyller 111 år. För er som inte är så fotbollsintresserade kan jag berätta att River Plate är en av Argentinas två största fotbollsklubbar. De har fostrat x antal fotbollsproffs och deras värsta rival heter Boca Juniors som också kommer ifrån Buenos Aires. I Argentina är fotboll ingen lek. Det är på liv och död. Många här lever enbart för fotbollen och favoritklubben är deras ALLT! Då menar verkligen ALLT. Det går inte ens att jämföra med Sverige där små lintottar och överförfriskade bråkstakar springer runt i hejaklackarna och påstår att de älskar "sin" klubb.

Igår guidade Fernando oss genom centrum av Buenos Aires och vi bjöds på ett antal pampiga byggnader, Buenos Aires bästa pizza (den var riktigt god) och god glass. Dessutom besökte vi en tangoklubb. Inhyst i en gammal fin sal låg en danslokal där det dansades tango som aldrig förr. Vi sänkte medelåldern med 50 år när vi slog oss ner vid ett bord i lokalen och beskådade de vackert uppklädda äldre människorna dansa sin tango. Äldre personer som verkade både döva, halta och blinda förvandlades till 20-åringar så fort de äntrade dansgolvet och med passion och lidelse dansade sin tango som att det var det enda som betydde något här på jorden. Alla ålderstecken var som bortblåsta så fort de tog sina graciösa steg över dansgolvet och vi kunde bara sitta och beundrade skådespelet med en kaffe i handen och känna oss som pensionärer i detta sällskap.
Att Fernando sedan berättade att det ryktas att vissa av gamlingarna tar kokain för att orka dansa förtog  inte det minsta av upplevelsen...

Idag ska vi äta lunch hos Fernandos far, Osvaldo, och sedan kolla på Rivers match (tyvärr via TV då de spelar borta). Förhoppningsvis blir det vinst så att vi går därifrån med glada miner och ett River Plate som nästa säsong återigen får spela i Argentinas högstadivison.

Del av Evitas grav


Pampig grav


Inte sa pampig grav




Pa River-festen




Tango tango


Snygg bil utanfor hostelet

Kommentarer
Postat av: Anette

Buenos Aires, ja där skulle man vart med (också). Ser fint ut men lite trist att inte vädergudarna vill va på er sida riktigt. Hur som helst så är det iaf. bättre med storstad och lite sämre väder än landet och sämre väder, finns ju trots allt lite mer att pyssla med i stan. Nu har jag sett ut ett "gravhus" som skulle sitta fint den dan man nu kilar vidare till "andra sidan" ha,ha. Vilka kåkar,men ska det verkligen va nån vits med att packas in i såna när man gått hädan va? Nä,nä då har det välan ingen större betydelse kan jag tycka. Men alla tycker vi olika och det ska vi ju få. Fotboll ja, det är väl riktigt riktigt stort där borta så David har väl "högsäsong" nu, fotbollsfreak som han är.(Ja var och en har sitt) Och tangon tycker jag nog ni ska till att prova på, kul hobby tycker en del (särskilt dom som tillhör åldersgruppen där herrarna tycks ha vuxit genom håret). Fast enligt ert uttalande såg dom ut som unga på nytt och det är väl inte så konstigt, kanske sista dansen dom virvlar ut i med tanke på åldersgruppen som dom tycks tillhöra. Nä, inte va elaker nu, ska inte kasta skit på dom som man snart tillhör, suck. Bilarna ser ju ut att va jämngamla med "tangokavaljererna" så det är väl i dessa som dom "raggar" upp sina danspartner i kan jag tro. Och till min goaste, snällaste dotter vill jag bara säga: Tack, en riktigt kul mors-dagsgåva, men det hade du inte behövt. Fast än en gång tack och det ska bli gott(hoppas jag).

2012-05-27 @ 20:04:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0