Denna 1:a april 2012 spenderar vi i Sydamerikas största utedass. Vi är för närvarande i staden Baños i Ecuador och ni som kan er spanska vet att baños betyder toalett. Staden förtjänar dock inte detta skitiga namn da staden är en riktig pärla i det ecuadorianska höglandet. Ovanifran kan man dock se en viss likhet med en potta eftersom staden är omgärdad av berg pa alla sidor. Väldigt vackert!

I fredags beslöt vi oss för att vandra upp för ett av dessa berg dels för att aktivera oss och dels för att fa ta del av den vackra utsikten. Efter 15 meter stannade Matilda för första gangen. Matilda, i dagen klädd i jeans, tyckte det var för varmt och för brant. När en ca 80-arig, 1,40 cm lang ecuadoriansk tant stegade förbi oss vid andra stoppet försökte jag övertyga Matilda att hon nog ska klara av denna bergsbestigning om denna gamla tant klarar av det. Jag fick rätt och efter en stund passerade vi denna "järnlady" och fortsatte mot toppen. Stundtals var det riktigt brant och till och med jag drog efter andan, men utsikten ut över stan gjorde att man snart glömde av att man flasade som en gammal dum hund som jagat sin skugga i en timma.






Efter denna bergsbestigning och faktumet att det blaste och regnade pa toppen sa kände vi oss förtjänta av att avsluta dagen genom att besöka stadens varma bad. Ett utomhusbad med tva bassänger med MYCKET varmt vatten i, dessutom nagra med iskallt vatten i. Da det var fredagskväll var detta bad mycket välbesökt och efter att ha kokats i en kvart fick jag syn pa ett gammalt bekant ansikte. Jag har nämligen besökt Baños en gang tidigare för tva ar sedan och efter en utekväll da jag skulle äta lite nattamat slog jag mig ner bredvid en mycket trevlig ecuadoriansk dam som bjöd pa mat och en trevlig pratstund. Nu satt hon mittemot oss i det varma vattnet tva ar senare, men till min stora besvikelse kände hon inte igen mig. Det var dock med ett leende jag konstaterade att det var roligt att aterse detta gamla nattamats-sällskap!



Igar akte vi iväg pa en "djungeltur". Det skulle bland annat bli besök i en apskog, badas i vattenfall och aka kanot. Vi akte iväg i en minibuss med 8 andra turister och pa vägen till apskogen stannade vi och tog lite foton pa vattenfall. Väl framme i apskogen möttes vi av en snabb och klafingrig avlägsen släkting som snabb som en vessla hoppade in i bussen och skrämde livet ur tjejen som satt kvar i bussen. Därefter fortsatte han räden genom att sno en vattenflaska, skruva av korken och dricka en skvätt, ta ett cigarettpaket och torr-röka lite (men det var tyvärr fel märke) för att till sist snurra lite pa ratten och dra iväg... ut ur bilen. Efter detta välkomnande besökte vi ap-reservatet där vi sag ett antal olika primater. Bland annat tyska volontärarbetare, "herr Nilsson-apor", spindelapor och papegojor. Här fick Matilda en medpassagerare pa axeln i form av en herr Nilsson men undertecknad var för langsam för att hinna knäppa ett kort. Andra stoppet gjorde vi vid en flod där fick vi aka i en träkanot nerför floden i ca en halvtimme, inte sa mycket att skriva hem om. Sedan fortsatte vi genom att vandra upp för en kulle där utsikten över naturreservatet och floden var enastaende. Här kunde man softa i en hängmatta innan man fick chansen att kasta sig med en lian (dock ingen äkta) ut över ett stup. Den chansen tog vi givetvis! Det var en fin blandning av vacker utsikt och pirr i magen. Vi har film pa detta som tyvärr inte gar att lägga upp här just idag. Dagen fortsatte med den självklara lunchen, soppa, kyckling, bönor och ris. Vi fortsatte turen genom att vandra genom skogen för att 45 minuter senare komma fram till ett vattenfall där vi badade i iskallt vatten. Renande och läkande dock, enligt guiden, och det kan man ju tro pa sa lite man vill. Efter det här var de flesta i gruppen ganska mätta pa att vara iväg pa "djungeltur" och förväntade sig hemresa. Det blev dock ett sista stopp i en indianby. Där guiden berättade att det bor 8 familjer, flickorna gifter sig när de är 12 ar och genomsnittsfamiljen har 18 barn (de hade ju ingen TV, so what to do). Här blev dessutom vi grabbar som var med pa turen (en tjock chaffis, en lönnfet guide, en uruguyansk Tarzan och jag) rejält utklassade i en fotbollsmatch mot byns smagrabbar. De roade sig väldigt glatt varje gang de lyckades fa in ett skott i sidfläsket pa guiden eller chaffisen. Trevliga sma ungar.

Denna söndag kommer ga i inaktivitetens tecken da vi, trots tidigt sänggaende, är lite trötta idag. Imorgon far vi vidare mot nya vyer. Vi kommer förhoppningsvis hitta en buss till Guayaquil, Ecuadors näst största stad som ligger vid stilla havs-kusten. Sedan far vi se vad som händer...


En liten farskalle med fin utsikt vid middagsbordet.



Nästan uppe vid toppen hittade vi ett halvfärdigt hus som blev vårt.



Det varma badet en fredagskväll.



Vattenfall utanför Baños.



Latinskt namn tjuvas apas.



Latinskt namn klias apas



Lille herr Nilsson



Pa en "Indiana Jones-bro"






"Lianen" med brittisk passagerare



Väggbonad



Indiankonungen Rödskägg



Indiandrottningen Starke Tilda



Termiter pa guidens arm som vi smakade pa, de smakade trä.



Vid det iskalla vattenfallet.



Storstryk pa bortaplan.